Jag har funderat på varför under ganska lång tid nu. Tills det precis, för en sekund sedan, kom till mig. Bilen är en jättetrygg zon för mig. Min familj som alltid hjälpt mig med allt. Jämt verkligen. Har ett finger med även i detta spel. Vi åkte ofta bil till kalas. Jag var liten men fick ibland följa med ändå. På vägen hem bäddades Jag in och spändes fast i baksätet. Likt ett peruanskt knyte somnade jag direkt, för att ett par gånger under resans gång vakna till av ett gupp eller en nödvändig sväng. Det min blick mötte under de få sekunder jag vaknade till var trygghet. Det såg då ut som lampor och ljus i natten men nu vet jag att det var mer än så. Det var ögonblick ur vad jag mer och mer börjar inse är den finaste uppväxt man kan önska sig. En uppväxt i en trygg zon, en zon som har fungerat som en grund, ett skydd och ett ställe där man kan ta sig en tupplur mellan A och B.
Vi är framme snart, målet är en kort sömn bort.
Konst av Viktor Byhr
Fint.....
SvaraRadera