När man ligger här och tycker synd om sin hals så minns man endel.
Jag minns när min första hund Podenco och jag hittade en duva på balkongen då vi flyttstädade.
Jag minns då mitt badrum blev klart och jag tog den första duschen.
Jag minns då jag förändrade min syn på en stoooor stark.
Jag minns då jag var tvungen att avliva min första och största kärlek. Jag grät. Det var sad.
Jag minns första gången jag såg och hörde I'M A LION. Jag grät. Det var fun.
Jag minns då jag för första gången i mitt liv kände att jag ville plugga.
Jag minns bilköpet som bekräftade att min pappa är världens bästa tonåring.
Jag minns inte bara detta jag minns så mycket mer. För som den idiot jag är så minns jag allt jag ser.
Konst av Viktor Byhr
