Viktor Byhr
söndag 29 augusti 2010
Åååhh nej
Kamprads lakejer har byggt ett rum av plyfa. Tänk om alla gör det nu bara för det? Skit samma jag gör det ändå. Mot bygghandeln.
Viktor Byhr
Viktor Byhr
onsdag 25 augusti 2010
Wow!
Nej det är inte Way out warcraft, men nästan, Not Without Grace kommer att spela live på min vernissage, det blir en akustisk minikonsert med bandet som bland annat stått framför 10tusen fans på Hovet i Sthlm. Grymt!
tisdag 24 augusti 2010
Snart vernissage
Fredag den 3 september närmar sig med exakt samma tak som förra året. Men det känns närmre i år, för i år har jag vernissage på ArtSpace+US på den tredje dagen i september.
Den här veckan skall mina ramar komma. Det hade varit strålande om de verkligen gjorde det den här gången, de har en tendens att icke-prioriteras hos min leverantör.
I min framtida, stora, fina och runda ateljé skall jag ha plats och plast att göra dem själv. Tills dess, ovetande och väntande.
Fina är dem i alla fall, mina återvunna superramar från Mölndal.
Ps. Tavlan till vänster i bild, med texten "Farfar, varför låter inte GUD de hemlösa sova i kyrkan?" hänger nu mer hos tidningen FAKTUM. de fick den i present, så klart.
Den här veckan skall mina ramar komma. Det hade varit strålande om de verkligen gjorde det den här gången, de har en tendens att icke-prioriteras hos min leverantör.
I min framtida, stora, fina och runda ateljé skall jag ha plats och plast att göra dem själv. Tills dess, ovetande och väntande.
Fina är dem i alla fall, mina återvunna superramar från Mölndal.
Ps. Tavlan till vänster i bild, med texten "Farfar, varför låter inte GUD de hemlösa sova i kyrkan?" hänger nu mer hos tidningen FAKTUM. de fick den i present, så klart.
måndag 23 augusti 2010
Oväntad hjälp
I dag fick jag hjälp inför utställningen från oväntat håll. Det var en magprasit som frigjorde tid då den höll mig från kontoret. Nu har jag bajsat klart och även gjort färdigt en tavla.
Viktor Byhr
Viktor Byhr
torsdag 19 augusti 2010
Pinsamt
I morse, eller mer, exakt nu, för en minut sedan. Så stötte jag på något vansinnigt pinsamt, det var en blogg om viktminskning (nej jag kommer inte länka till den skiten) och det var så uppenbart. Så uppenbart att det var en "spökblogg" för något skitbolag.
Det pinsamma är hur man kan sälja en produkt med en sådan total omedvetenhet om hur man går till väga för att marknadsföra den. Har dem liksom suttit i ett möte och bara: jag har det! Vi gör en sån där blogg, en sån som alla ungdomar och mammor har.
Ush, vilka idioter det finns. Man är knappast förvånad att dem är människor. Föga förvånande men väldigt pinsamt.
Det pinsamma är hur man kan sälja en produkt med en sådan total omedvetenhet om hur man går till väga för att marknadsföra den. Har dem liksom suttit i ett möte och bara: jag har det! Vi gör en sån där blogg, en sån som alla ungdomar och mammor har.
Ush, vilka idioter det finns. Man är knappast förvånad att dem är människor. Föga förvånande men väldigt pinsamt.
måndag 16 augusti 2010
Hatar nöjdhet
Ogillar egentligen då jag gör en tavla som känns bra. För då är den oftast bra, och är den bra så kommer jag att skiljas, först från tavlan och sedan kort där efter kommer öl, mat och livet att skilja mig från de pengar som skiljde mig från tavlan. En som inte kommer att ge mig annat än glädje, och sömnlösa nätter, likt den i natt. Det är Etna, hon är super fun!
Och hon hatar förmodligen också att vara nöjd. Det älskar jag.
Viktor Byhr
Och hon hatar förmodligen också att vara nöjd. Det älskar jag.
Viktor Byhr
söndag 15 augusti 2010
Kreativiteten bör inte låta andra lida
Det är inte kreativt att låta andra lida, även om man med kreativitet kan skapa allt, även lidande. Dessa droghandlare kan tyckas ha enORM kreativitet. Hade de haft det så hade dem inte behövt svälta den stackarn. Jag menar, det finns ju dem som är bättre lämpade för jobbet än "nån fucking albino" (paradise-Dan 2005 reds anm) som t.ex. den gröna mamban som är sur oavsett om den får mat eller inte.
Personen på bilden har inget med mamban eller med den länkade filmen att göra:
Personen på bilden har inget med mamban eller med den länkade filmen att göra:
Inspirerande söndag
Idag är jag förstörd i halsen. Och då har jag inte varit låångt ut väst på festival eller något sånt. Bara sjuk helt enkelt. Hade hellre fiskat makrill. Än att varit en snorig fjant. Det gäller att hitta inspiration i allt, det är hemligheten. Då jag måste ut iaf tre gånger idag med min hund så ska jag försöka att göra just det, hitta inspiration i allt alltså.
Viktor Byhr
Viktor Byhr
fredag 13 augusti 2010
Tar emot
Idioter förstörde mina ramar under ett inbrott, det tar emot att kasta dem. Ramarna alltså.
Viktor Byhr
Viktor Byhr
torsdag 12 augusti 2010
tisdag 10 augusti 2010
Etna, yrvädret
Hon är snäll och glad. Hon är inte lugn och hon ogillar främmande hundar. Men det har vi snart fått ändring på. Det är ett smart, eller åtminstone lättanpassat djur. Ogillar att behöva använda ordet smart, det är så otroligt missvisande. Människor är ju smartast på jorden. Å ena sidan. Å andra sidan så är vi också den enda jordlingen som förstör jorden samt dödar vår egen art. Det känns inte jättesmart, men det är det ju inte heller. Det är det smartaste!
lördag 7 augusti 2010
Sover
Etna sover trots att friggagatans ljudliga festvolym underhåller de sömnlösa. Natten är skapandets tid. Inspirationen dansar till tonerna av friggagatan.
Viktor Byhr
Viktor Byhr
Välkommen hem
Igår kom det hem en liten Animal friend till mig, hon heter Etna och är 9mån ung. Vi ska lära varandra mycket, Etna lär sig snabbare än jag. Hon löste "sitt" på tre försök. Stadsljuden är fortfarande lite skumma men det löser sig nog snart.
Viktor Byhr
Viktor Byhr
torsdag 5 augusti 2010
Skapande
Det överblanka kylskåpet tittar på när jag skapar. Det kommer att bli en glad utställning om svåra stunder, stunder då livet slutar om man inte väljer att vara glad. Och att fortsätta le, även om det inte går att le snyggt med ansiktet fullt av sorg.
Viktor Byhr
Viktor Byhr
onsdag 4 augusti 2010
söndag 1 augusti 2010
Skräp man missar
"Tänk på att tanken räknas så tänk inte för mycket" så stod att läsa på en tavla jag sålde för välgörenhet tidigare i år. Och nu tänkte jag för mycket själv, det är rätt irriterande men långt ifrån ett problem. Jag gick förbi ett superfint skräp igår på Tcentralen. Det ligger nog kvar i morgon tänkte jag dumt. Det låg så klart inte kvar, det var slängt, dumpat och tömt. Det var skräp igen, fast det för en sekund varit en vacker fågel, en vacker fågel i min tanke.
Viktor Byhr
Viktor Byhr
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)