I bland kommer det fram folk som jag åkt inlines med. Det är alltid kul. I går fick det mig dock att känna mig otillräcklig. På väg hem från Göteborgs stilsäkraste snickare, Mikael. Så stöter jag på bussen på en kille som jag åkte inines med förr.
Man har sett endel så jag förstod rätt snabbt att den här killen sover merparten av sina nätter ute samt brukar felknark och statens rättknark ganska hårt. Han bad om lite pengar och för en gångs skull så hade jag verkligen inte något på mig. Det kändes sjukt dumt, tänk på alla less fortunate som man gett till, och nu när man träffar en som man typ känner, så var det tomt. Fan va dumt det kändes.